Upp i norr och ner i söder

Vi startade från Ubud på morgonen för att återuppta vår stora Tempel Tour. Vi var bara i Ubud en natt och det var ju på tok för lite! Det var en jättemysig stad och vi både bodde bra och åt gott (på restaurang Three Monkeys). Lite shopping blev det till och med i form av ett par örhängen och en klänning.

Ja, åter till vår Tempel Tour med Maddy.... som idag faktiskt inte dök upp. Istället skickade han en kompis som sa att Maddy hade fullt upp med ceremonier hela dagen och inte kunde dyka upp. Antagligen hade kära Maddy hittat en ännu bättre kassako och helt enkelt valt att dumpa oss. Hur som helst fick vi åka på vår fortsatta turné med Maddys kompis istället, som tyvärr inte var helt lysande på engelska. 

Vi gick på det stora hela på Maddys ursprungliga plan, ja minus flera av hans tempelplaner.
Första etappen gick norrut, upp i bergen, mot Bedugul. På väg dit, strax utanför Ubud, besökte vi en kaffe- och fruktodling där vi fick provsmaka ungefär tusen sorters kaffe! Där passade vi förstås på att prova det Indonesiska kaffet Kopi Luwak. Kaffet är gjort på kaffebönor som först blivit uppätna av mårddjur och som man sedan tagit hand om och gjort kaffe på. I skrivande stund har jag ännu inte hunnit ta reda på hur man kom på att just detta skulle vara gott -det känns ju lite knasigt alltihopa. Kaffet var gott men inte något utöver det extra... förutom vetskapen.

Det regnade ganska mycket hela dagen eftersom vi var bland bergen. Runt templet Pura Ulun Danu Bratan i Bedugul var det dimmigt och vi hade svårt att se omgivningarna. Det var fint ändå förstås! Processionen med människor på väg till ceremoni var något alldeles extra tycker jag.

Etapp 2 skulle gå genom små byar och via risfält söderut igen. Närmre bestämt till kustorten Jimbaran. Risfälten såg vi inte så mycket av eftersom regnet stod som spön i backen och hotellet i Jimbaran var helt omöjligt att hitta. Bilköerna runt Denpasar var inte nådiga och gjorde att det inte heller var så lätt att vända någonstans. Vår chaufför för dagen pratade bara mer och mer indonesiska med oss ju mer stressad han blev över att inte hitta. Det var inte alls speciellt kul då! Men vi förstår att det inte var lätt att hitta hotellet och faktum är att vi hoppas att varken fler chaufförer eller turister hittar dit. Fortsättning följer...

Kaffe. Kopi Luwak i den gröna koppen

Pura Ulun Danu Bratan

På väg till ceremoni